Auschwitz - Birkenau

Auschwitz – Birkenau

Vi åkte tidigt en morgon från Krakow och kom efter ungefär en timmas bussresa fram till koncentrationslägret Auschwitz., när vi satt på bussen kändes det som vägen till lägret var ganska öde, det var inte mycket liv längst vägen.

Vi kom fram till något som liknade en stor park med en massa taggtråd runt och stora grå bruna hus.

När vi gick in i lägret så var det första man såg några baracker och den stora skylten där det stod ”arbeit macht frei”.

Jag hade föreställt mig det helt annorlunda än det jag nu såg framför mig, jag trodde det skulle vara mycket mindre och inte så gråa och stora hus, jag trodde att husen skulle vara mer som stugor.

Det tog oss två till tre timmar att gå genom Auschwitzlägret, vi hade även en guide med oss som berättade allt om hur livet hade varit på lägret och hur många som dött mm.

Guiden visade oss fångarnas egendomar som fanns bevarade, det var bland annat skor, glasögon och även hår, då kunde jag bättre förställa mig hur många människor som funnits i lägret.

Guiden berättade också om hur livet för människors som förts till lägret hade förändrats, det var svårt att föreställa sig hur de kunde anpassa sig till en så stor förändring.

Min uppfattning om Auschwitz förändrades helt när vi hade varit där och det kändes konstigt att ha varit på samma ställe som så ofattbart många människor en gång blivit mördade på.

Efter vårt besök i Auschwitz så åt vi lunch i ca fyrtio minuter, för att senare åka vidare till Birkenau.

Birkenau är den andra delen av lägret, det var också den större delen av lägret.

Det var som att gå på en grus väg omringad av en stor gräsmatta, det man såg som nu var kvar av lägret var alla stängsel, baracker, en järnväg, vakt torn och söndersprängda gaskammare.

Vi vandrade runt där inne med samma guide som tagit oss genom den förra delen av lägret.

Guiden berättade att det fanns en del fångar som hade försökt att fly genom skogen som låg en bit in på lägret men att de oftast inte gjorde några framsteg eftersom vakterna sköt efter dem och de kom heller inte över taggtråden.

Vi fick också se en del porträtt och bilder på fångarna och man fick en bra bild av hur det kunde sett ut där för ca sjuttio år sedan.

Jag kunde under tiden guiden berättade och vi gick runt förstå hur fruktansvärt det måste ha varit att försöka överleva i lägret, med tanke på att de fick så lite mat och de kunde när som helst bli skickade till en gaskammare och de visste ju inte heller om deras familjer hade överlevt.

Jag kunde förstå att det måste varit svårt för dem både fysiskt och psykiskt, det förstod jag nu mycket bättre när jag varit i lägren.

Hela besöket fick mig att tänka till och faktiskt inse hur illa det faktiskt var, jag tror inte man riktigt kan förstå det när man t ex läser böcker eller tittar på bilder från koncentrationslägren.

Därför tycker jag att Auschwitz var ett bra ställe att åka till på vår resa, däremot så känner jag att det räcker med ett besök med tanke på att när man sett det en gång så kommer man ihåg det för hela livet.