Besöket i Auschwitz

Från Krakow till Auschwitz/Auschwitz Birkenau tog det ungefär en timma med buss. Vi blev guidade i 6 timmar sammanlagt. Jag hade hört från många att det var hemskt men jag hade inte förväntat mig detta, men jag visste inte hur det såg ut eller hur jag skulle reagera. Jag var ganska nervös innan, för att jag visste att det skulle vara hemskt. Att vara på samma ställe där tusental människor dog. Det första vi fick se var en skylt eller port på tyska där det stod ¨arbeit macht frei¨ som betyder arbete gör dig fri, vilket vi nu vet inte är sant. Tyskarna lurade judarna att arbeta hårt för att kunna bli utsläppta. Vi var där ganska tidigt på förmiddagen. Vädret gjorde intrycket ännu värre, det var molnigt och grått. Vi var uppdelade i två grupper, min grupp hade en svensk guide medan andra gruppen fick engelsk guide. Eftersom att det var stort och mycket med folk i Auschwitz fick vi varsin headset så att vi kunde höra guiden.

Porten ¨Arbeit Macht Frei¨

Vi började med att besöka sovsalarna som var omgjorda till museum om förintelsen. De var stora hus där det hade bott över hundra människor. I varje hus var det olika saker. Vi fick se fångarnas ägodelar som t.ex glasögon, skor, lösben, köks prylar, hår, mm. Det var stora högar med deras saker. Jag kunde faktiskt inte förstå att det hade hänt på riktigt och att vi är där och ser dessa saker. Jag tror att många av oss blev rörda.

 Vi fick även se bilder på några av fångarna. De var riktigt smala. Guiden berättade att de fick endast 200 kalorier per dag, vi fick även se på hur deras mat såg ut, vad de åt. De fick äta en skål med grönsakssoppa, en bit bröd och kaffe, så såg deras mat ut varje dag. Det var en pojke som var 14 år och en kvinna i 30 års åldern, pojken vägde endast 12 kilo medan kvinnan vägde 23 kg, innan hon kom till lägret vägde hon 75 kg – en sån viktskillnad. Jag tror att många av oss blev riktigt chockade när vi fick se på bilderna, att man kunde bli så smal.

Vi fick också se gaskammaren där många av fångarna dog och sen ett krematorium där deras kroppar brändes. Efter allt detta hemska åt vi lunch.

De stora husen som nu är ett museum

Några av deras saker.

Efter lunch skulle vi besöka Birkenau, så vi satte oss på bussen. Det låg 3 minuter resa från Auschwitz.

Det var stort, riktigt stort, det var större än Auschwitz. Jag trodde inte att det skulle vara så stort, det var mycket större än vad jag hade tänkt mig. Vi fick gå genom hela området, det var rätt jobbigt eftersom det var så stort och det kändes som att det aldrig tog slut. Vi gick in i olika sovsalar, i en säng skulle 12 personer sova. Sjukdomar kunde lätt sprida sig. Det fanns en tågräls där de kunde transportera judarna i små vagnar. Många av människorna som besökte platsen la vackra blommor och ljus vid vagnen.

Sovplatserna där 12 personer fick trängas på en litet yta.

Tågrälsen.

Det var ett hus vi besökte, där de nyankomna blev avlusade och det fanns även stora ugnar där tusentals lik brändes. Jag tycket att det var både hemskt och konstigt att vara på samma plats där tusentals människor avled och kremerades.

Efter det fortsatte vi till de krossade gaskamrarna, eftersom alla var trötta i benen fick vi vila en stund, där minnesplatsen låg. Där fanns det statyer och gravar, det stod även på olika språk, där hade de lagt vackra blommor, efter pausen gick vi vidare. Vi fick se hur fångarna gick på toaletten, det var ett stort hål där de kunde göra sina behov, för att kunna rengöra dem fick de tömma hålet. Många av fångarna klarade inte av lukten där, jag förstår dem.  Guidade turen ledde mot sitt slut och jag tror att många av oss längtade efter att kunna sitta på bussen, där många av oss somnade av trötthet.

De förfallna gaskammarna

Att få se hur de levde och inte bara höra detta på historia lektionerna, blev allt mer trovärdigt. Många människor bröt ihop och många höll sina poker face. Jag tror att många av besökarna hade släktingar som dog under förintelsen. Tänk att många av dem som var i vår ålder hade inte friheten som vi har. Resan var väldigt lärorik och en händelse/upplevelse som man aldrig kommer att glömma. 

Minnesplatsen.