Auschwitz

Resan till Auschwitz tycker jag var lång men ändå ganska rolig. Alla verkade ha kul men när vi började närma oss koncentrationslägret så blev alla mer seriösa. Resan tog ungefär 1 ½ timme.

När vi kom fram så gick vi ut ur vår buss och ut på parkeringen. Vi gick till våra grupper som vi sedan tidigare hade indelats i. Vi fick också en liten radio med ett headset för att vi skulle höra tydligare vad guiden sa eftersom det var så många andra där samtidigt. Guiden visade oss mot porten och skylten: ”arbeit macht frei” som betyder arbete gör en fri, för att locka judarna så att dom skulle tro att om dom jobbade bra så skulle man bli fri. Innanför fanns tegelbyggnader som fångarna hade sov i. Dom hade varsitt nummer på sidan. Jag tror att anledningen till det var för att dom tyska officerarna lätt skulle kunna hitta dom olika fångarna om man trodde att dom flytt eller på något sätt försvunnit.

Runt oss var ett stängsel som var väldigt högt och hade taggar som jag tror var där för att göra fångarna rädda om dom tänkte tanken att fly. Vi fortsatte in i några av byggnaderna som hade många tavlor och brev från förintelsen i Auschwitz. Jag har svårt att fatta att dom hade det så hemskt. Dom blev ju behandlade som djur och även om jag inte bidragit till att dom skulle bli behandlade så fick det mig att känna som om jag hade gjort det. Jag kände lite skuldkänslor i mig. Guiden berättade lite mer om deras tid här som fångar och sedan gick vi till gaskamrarna som var under marken. Jag tror att dom var byggda under marken för att ingen skulle kunna se dom från utsidan och få reda på vad dom sysslade med. Det var inga tillåtna handlingar direkt. Man fick inte prata i kammaren.

Sedan fick vi mat och sedan satte vi oss på bussen.

Att vara i Auschwitz var intressant. Jag lärde mig mycket och jag kommer inte glömma besöket på en lång tid.

Av: Rasmus 9B